Ett dockhem skrevs av Henrik Ibsen redan 1879 men är minst lika aktuell idag. Då blev den en succé trots – eller kanske tack vare – sitt kontroversiella budskap om könens jämlikhet och kvinnans frigörelse. Nu sätter vi upp föreställningen på Stora scenen, i regi av Monica Wilderoth.
Som publik tvingas vi reflektera över det där som vi kanske inte alltid vågar prata om. Det som skaver men som måste ifrågasättas, om och om igen.
Monica uttrycker det som ett tidsöverskridande porträtt av människans ständiga dans, där vi försöker men ofta misslyckas med att hitta takten. Mycket på grund av de sociala konventioner, floskler och orimliga krav samhället tynger våra axlar med. Vad händer egentligen när vi sätter oss ner för att hämta andan? Vad händer när vi tar oss tid att närma oss frågorna vi automatiskt brukar fäkta bort? Dansar vi för vår egen skull eller för någon annan?
Svensk översättning av Klas Östergren.